Mäktigt klimatupprop med 4000 underskrifter

Igår fick ledningen ta emot drygt 4000 namnunderskrifter från studenter inom alla fakulteter. Det gäller ett klimatupprop med tydliga krav på Universitetets omställning mot ett hållbart samhälle. Låt mig först och främst säga tack för uppropet, det är mäktigt att se alla dessa namn!

Och det blir än tydligare med namnunderskrifterna att, även om hållbarhet länge har varit något som universitetet arbetat med – Hållbarhetsforum är ett initiativ som startade för många år sedan, vi har nya reseföreskrifter, vi har en miljöhandlingsplan, vi har alla våra fonder i fossilfria placeringar och vi beslutade om en tvärvetenskaplig forskarskola inom Agenda 2030 förra året, bara för att nämna några saker på övergripande nivå – så är hållbarhetsfrågan en ödesfråga, inte bara för universitetet utan för hela samhället. Unga marscherar och demonstrerar över hela världen.

Även många initiativ tas vid fakulteterna – för inte så länge sedan beslöt t.ex Biologiska institutionen att införa vegetarisk mat som förvalt alternativ vid konferenser och möten – köttätare får göra extravalet. Ett annat exempel är Lucsus, LU:s centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, som nyligen antagit en egen långtgående resepolicy. Det rör på sig och inte nödvändigtvis ”uppifrån” utan ”underifrån”! Jag tror att det är så man måste ta sig an hållbarhetsfrågan – alla behöver komma med och genomföra idéer, alla behöver ta individuellt ansvar och ju fler initiativ från flera flanker, desto bättre.

Det finns fyra tydliga krav i det nu inlämnade uppropet: 1. Resor och framförallt flygets koldioxidutsläpp 2. Resursanvändningen och här nämns t.ex vegetarisk mat och minskad användning av engångsartiklar, 3. Kapitalplaceringarna och så slutligen ett förslag på ett s.k Green Office för att koordinera hållbarhetsinitiativ – utöver Hållbarhetsforum.

Jag väljer nu att inte enskilt kommentera de olika förslagen som lämnats i uppropet eftersom jag i dagsläget vill låta uppropet få föra fram sina synpunkter och förslag. Vi tar med oss dem i de pågående diskussioner som vi har i de olika ledningsgrupperingarna vid universitetet och ser om de kan föras in i de strategier och handlingsplaner som vi arbetar med eller bli delar av framtida beslut. Dock tycker jag att vi är på god väg gällande flera av förslagen och en del av dem finns redan på plats.

Klimat- och hållbarhetsfrågorna är några av de viktigaste samhällsutmaningarna vi har. Vid Lunds universitet bedrivs världsledande forskning och utbildning och bredden vid universitetet innebär att vi täcker alla delmål i Agenda 2030 och kan ta oss an målen tvärvetenskapligt, vilket ofta behövs. Paraplyorganisation och koordinator för hållbarhetsforskningen inom universitetet är Hållbarhetsforum.

Vi har också avsatt 64 miljoner kronor till en Forskarskola inom Agenda 2030 bland annat för att samverka mer med det övriga samhället och öka tvärvetenskapliga samarbeten inom hållbarhetsfrågor.

Det är genom forskning och utbildning och tillhörande samverkan som jag tror att universitetet kan göra mest skillnad för samhället i hållbarhetsfrågor. Universitetet får betydande forskningsanslag inom hållbarhetsfrågor och har flera starka forsknings- och utbildningsmiljöer som täcker dessa frågor.

I regeringens handlingsplan för Agenda 2030 är kunskap och innovation utpekat som ett fokusområde och universiteten med utbildning och forskning och samverkan utgör viktiga arenor för att omsätta strategierna i denna handlingsplan.

Lunds universitet genererar mycket ny kunskap om klimat- och hållbarhet. Det vore konstigt om ett universitet inte lever som det lär. Men forskningsresultat är inte så enkla – forskare tar fram och mäter olika saker och förslagen på lösningarna hur man bäst arbetar för att nå hållbarhet är inte samstämmiga. En bränsleteknik kan vara bra ur en synpunkt – sämre ur en annan o.s.v. Forskningsresultat behöver sättas i ett sammanhang, flera perspektiv måste kunna föras fram.

Lunds universitet är också arbets- och studieplats åt tiotusentals personer. Under sin arbets- och studietid nyttjar de lokaler, köper produkter och reser – både till och från arbetet och i arbetet/studierna – i stora volymer. Som arbetsgivare och utbildningsanordnare ska universitetet säkerställa att alla ska kunna fatta hållbara beslut under sin arbets- och studietid. Det ska vara enkelt för dem som vill göra klimatsmarta inköp och resor eller ersätta resande med digitala möten samt hitta hållbara alternativ i kaféer och restauranger.

Samhället, liksom universitetet, behöver se på hela värdekedjor för att kunna ställa om på bästa sätt. Det innebär att flera aktörer inom olika sektorer behöver samarbeta. Det finns dessutom många paradoxer och målkonflikter i hållbarhetsfrågorna och mellan hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Tvärvetenskap och att lyfta blicken från respektive stuprör är därför viktigt för att hitta en väg framåt.

Även Lunds universitet har egna målkonflikter – t.ex den gällande ökad internationalisering och minskat flygresande. Forskningen är dock tydlig med att flygresande är negativt för koldioxidutsläppen – som behöver minska drastiskt för att klara vad länder kommit överens om gällande utsläppsmålen i Parisavtalet.

Vad gäller resandet har universitetet tagit fram nya föreskrifter. En viktig poäng med dessa föreskrifter är att var och en ska överväga sitt behov av att resa innan en resa beställs. Vi hoppas få ner resandet som eventuellt sker slentrianmässigt och att fler resor än i dag kan ersättas med digitala möten. Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att negativ påverkan på miljön begränsas i största möjliga mån. Det innebär att energianvändning och klimatpåverkande utsläpp ska minimeras. I första hand bör färdmedel med fossilbränslefria drivmedel väljas.

Andra aktörer spelar också en viktig roll för att regionens anställda och studenter ska kunna ersätta bil och flyg med inrikes tågresor, inte minst för att säkerställa att tågavgångar och ankomsttider är tillförlitliga.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.