Lunds universitets studenter får arbete efter examen

Högre utbildning hamnar ofta i fokus – inte minst när man pratar om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, matchningsproblem mellan utbildning och arbete eller industrins behov av fortbildning när ny teknologi tagit plats eller andra förändringar gjort att stora omställningar i verksamheten behövs.

Kraven som ställs på universiteten och högskolorna från statsmakten och näringsliv är att de inte bara ska utbilda för framtidens yrken – även om ingen riktigt kan veta hur samhället ser ut om tio till tjugo år – utan studenterna ska också vara nyttiga från dag ett som de examineras och stöpas utifrån det behov som arbetsgivarna har för tillfället. Högre utbildning ska dessutom bidra till ökad livskvalitet för individer och till att bildningsnivån i samhället är hög.

De behov som högre utbildning ska täcka är med andra ord många. Och vad är egentligen universitetens roll i samhället – förutom det mest uppenbara: att forska, samverka samt utbilda studenter som behöver legitimation för att kunna utföra ett yrke, gå vidare i en forskningskarriär eller komma ut med djupa kunskaper och en kritisk och självgående arbetsmetodik i ryggen som krävs för kvalificerade arbeten?

Och hur stort ansvar har lärosätena för att upprätthålla utbildningar som blivande studenter inte vill söka? Det är inte oväsentligt att vissa yrken har haft dålig löneutveckling eller allmänt ogynnsamma villkor, och därmed blir oattraktiva att utbilda sig till – även om utbildningen i sig är aldrig så bra och ”rätt” anpassad för yrket. Det är heller inte oväsentligt att studenter är fria individer som måste få följa sin egen passion och väg i livet – inte enbart vara instrument för näringslivets behov.

Studenter och arbetsmarknad är en ständigt pågående, viktig och mycket intressant diskussion som förs på universitetet. Den inbegriper allt från studentkullar, utbildningsbehov, livslångt lärande, arbetsmarknad nu och i framtiden, omställning i samhället, nyanlända, utbildningskvalitet samt grundläggande kunskaper från grundskola och gymnasium. Alla dessa delar hör ihop på ett komplext sätt och löses sällan isolerat eller av en samhällsaktör. Fler samarbeten, färre stuprör mellan myndigheter och kanske en större vilja till innovativa lösningar borde räcka en bit på vägen för att utforma morgondagens utbildning. För detta krävs mer gemensam analys och större förståelse för olika verksamheter.

En mycket intressant rapport som tagits fram vid Lunds universitet och som presenterades för styrelsen för ett tag sedan visar att det går bra för universitets alumner att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Några intressanta fakta rörande våra alumner från rapporten:
• Hela nio av tio examinerade förvärvsarbetar tre år efter examen och den öppna arbetslösheten i denna grupp är under en procent.
• Av alla examinerade stannar drygt hälften, 52 procent, kvar i Skåne efter sina studier. Efter Skåne är Stockholm den största etableringsregionen.
• Dubbelt så många av de svenskfödda utexaminerade studenterna utvandrar jämfört med andra svenska lärosäten. Universitetet har också en högre andel utexaminerade studenter med utbytesstudier som en del av sin utbildning. Studier visar att denna grupp är mer attraktiv på arbetsmarknaden och att de har en högre etableringsgrad än andra.
• Ett år efter examen arbetar var fjärde internationell student i Sverige, de flesta inom forskning och utbildning. Så många som en tredjedel av dem är doktorander.
• Hela 80 procent av skåningarna som antagits till studier vid Lunds universitet bor kvar i Skåne tre år efter examen. Ytterligare påfyllnad får regionen av Lundaexaminerade studenter som rekryterats från andra delar av Sverige och sedan väljer att permanent bosätta sig i Skåne. Skillnaden mellan rekryterade från Skåne (6984) och bosatta i Skåne tre år efter examen (8808) är cirka 2000 personer till Skånes fördel.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.