Hög tid att kvalitetssäkra hanteringen av forskningsdata

Publicering och lagring av den vetenskap som tas fram vid universiteten är en mycket stor fråga internationellt och nationellt. Även här på universitetet och i ledningen är denna högt prioriterad. Vi har nu beslutat att avsätta 3,2 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att utveckla och samordna universitetets hantering av forskningsdata – delvis för att vi ska kunna möta nya krav som ställs inom paraplybegreppet öppen vetenskap men även för att universitetet behöver hantera de etiska spörsmål som omger forskningsdata. Projektet ska vara klart i juni 2021 och rapporterar till vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen och forskningsnämnden.

Lunds universitet är på inget sätt ensamt om att behöva strukturera upp hur vi ska lagra data och hur den, vid behov, ska göras tillgänglig för övriga kollegor, finansiärer eller granskare. Alla universitet brottas med de här frågorna och det finns också nationella initiativ och samarbeten för att hantera dem, t.ex inom konsortiet Svensk nationell datatjänst, SND, där Lunds universitet ingår. En del i projektet är att se till att de tjänster och resurser som SND tillhandahåller kommer forskarna till godo vid Lunds universitet på bästa sätt.

Principer att förhålla sig till är de s.k FAIR-principerna som innebär att data och metadata ska vara ”Findable, Accessible, Interoperable, Reusable” (sökbara, tillgängliga, kompatibla och möjliga att återanvända) för såväl människor som maskiner.

Jag vill inte säga ”sent ska syndaren vakna” men faktum är att det är hög tid att kvalitetssäkra vår datahantering eftersom allt fler finansiärer ställer krav på att det finns en datahanteringsplan för att de ska bevilja medel till forskare. Svenska finansiärer t.ex Vetenskapsrådet och Formas har infört detta krav från och med i år och även EU- finansiärer kräver detta. Varje lärosäte ansvarar för att utarbeta dessa datahanteringsplaner samt för att underhålla och förvalta dem.

Vid Lunds universitet har det hittills varit upp till enskilda forskare och forskargrupper att hantera den forskningsdata som tas fram. Det finns inga fastställda övergripande rutiner eller riktlinjer om hur den ska förvaras, lagras och tillgängliggöras. Projektet är alltså mycket välbehövligt och den datahanteringspolicy som finns på förslag ska, om allt faller väl ut, beslutas om under våren.

Jag kommer att få flera anledningar att återkomma gällande det stora paraplyet öppen vetenskap framöver. I det ryms öppen tillgång till publikationer (Open Access) öppna läranderesurser (Open Educational Resources), öppen källkod (Open Source), öppna metoder (Open Methodology) och öppen forskningsinfrastruktur (Open Core Research Facilities). Alla dessa delar är sammankopplade på olika sätt och har alltså delvis med det projekt som vi nu initierar att göra.

Mest debatt just nu är det kring öppen tillgång till publikationer, där vi ska ställning till Plan S och alla de komplexa frågor som forskare ställs inför vad gäller öppen publicering av sina forskningsresultat.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.