Den akademiska karriären ska vara öppen och tydlig

Akademin är en konkurrensutsatt och i många fall elitistisk verksamhet där forskare slåss om resurser. Den som inte producerar på tillräckligt hög nivå riskerar att bli utan anslag. Under dessa förutsättningar är det en utmaning att samtidigt ta ett stort ansvar för att vara en god arbetsgivare som ger bra villkor för anställda.

Vi har länge arbetat med hur vi kan förbättra och tydliggöra karriärvägarna på Lunds universitet och arbetet har letts av professor Mia Rönnmar.

Att det finns goda och tydliga karriärvägar är viktigt för verksamhetens kvalitet – en god arbetsgivare ser till att anställda har möjlighet till karriär och en trygg anställning. Det är också ett berättigat krav från anställda när de börjar sin anställning vid universitetet.

När vi nu har en ny policy för lärares och forskares karriärvägar, samt en reviderad anställningsordning – styrelsen beslutade de båda dokumenten vid mötet i förra veckan – ser jag dessa dokument som viktiga milstolpar för att vi ska kunna förbättra arbetet med att öppna upp karriärsystemet genom utlysningar i konkurrens, satsa på karriär- och kompetensutveckling och att det ska finnas möjligheter att befordra till högre anställning under olika steg i den akademiska karriären.

Policyn består av sju målbilder och vägledande principer.

  1. Utveckla det strategiska, långsiktiga och proaktiva arbetet med goda och tydliga karriärvägar, rekrytering och kompetensförsörjning på alla nivåer i organisationen.
  2. Utveckla arbetet med rekrytering, och säkerställ att alla rekryteringsprocesser noga iakttar principer och regler om likabehandling, saklighet och transparens.
  3. Använd meriteringsanställningar – särskilt biträdande universitetslektorsanställningar, men även postdoktorsanställningar – i stor utsträckning, och som ett tydligt steg i ett sammanhållet akademiskt karriärsystem.
  4. Minska användningen av forskaranställningar betydligt med målet att så långt som möjligt undvika tillsvidareanställningar som forskare och forskaranställningar på deltid med låg sysselsättningsgrad.
  5. Utveckla stödet för akademisk meritering, kompetensutveckling och karriärutveckling.
  6. Utveckla det aktivt förebyggande och systematiska arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.
  7. Utveckla Lunds universitet som internationellt lärosäte, och säkerställ att det finns ett internationellt perspektiv i all verksamhet samt att universitetet är attraktivt och inkluderande för internationella medarbetare.

Den som vållat mest diskussioner i verksamheten under arbetets gång är punkt fyra. Forskaranställda används mer på vissa fakulteter än på andra och för arbetsgivaren finns det många fördelar med den här typen av anställning, framförallt för att det är en flexibel anställningsform. Men forskaranställningarna är problematiska av flera anledningar. En forskaranställd får enbart undervisa i begränsad omfattning och får inte lov att examinera. Utan en anställning där man inte prövats som lärare, t.ex ett lektorat, är det svårare att göra karriär, ofta blir en sådan anställning i akademin en återvändsgränd. Jag hoppas och tror att vi inom ett antal år använder forskaranställningar i betydligt lägre grad än idag.

Även Anställningsordningen är reviderad så att den nu är tydlig och pedagogisk för alla som arbetar med rekrytering såsom lärarförslagsnämnder och handläggare. Nu är det t.ex mycket tydligt i anställningsordningen vad som står i lagen och vad som är lokala föreskrifter.

Det är ett mycket grannlaga arbete som ligger bakom arbetet som Mia Rönnmark och teamet runt henne har gjort och vi har nu tagit ett stort kliv framåt genom att tydligt peka ut universitetets målbild och ambition samtidigt som det finns ett bra stöd i processen.

Torbjörn

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.