Bildning behöver lyftas och uppvärderas

I dagens Sydsvenskan tar huvudledaren upp en mycket aktuell fråga som diskuteras alltför lite inom svensk högre utbildning och av politiker och arbetsmarknadsföreträdare: behovet av bildning.

”Akademiska utbildningar värderas inte sällan utifrån hur många som tar examen och efter studenternas anställningsbarhet. Och från politiskt håll hörs resonemang om hur fler gymnasieungdomar ska motiveras att gå vidare till universitet och högskola. Men få tycks bry sig om vad de sedan gör där”, skriver Sydsvenskan apropå att Riksrevisionen i förra veckan släppte en rapport som handlar om akademins resurseffektivitet.

Även nu under tiden som Styr- och resursutredningen, Strut, har stötts och blötts i sektorn, har det varit slagsida åt att utreda prestationer i förhållande till resurser, om att producera studenter till ett visst pris, istället för att fundera på vad en högre utbildning ska ge för mervärde åt individen som studerar eller för samhället när studenten är färdigutbildad.
Vi borde prata mer om innehåll och kvalitet i utbildningarna, snarare än att maximera prestationer och genomströmning.

Ledningen har, inte minst prorektor Sylvia Schwaag Serger sedan hon började i Lund och med sin internationella bakgrund, lyft frågan om vikten av att bilda framtidens unga. I den anglosaxiska delen av världen är ”Liberal Arts” ett vedertaget och väldefinierat begrepp men i Sverige har vi inte riktigt motsvarande – det saknas också en bra översättning av engelskans välkända ”Liberal Arts”.

Avdelningen Externa Relationer har på uppdrag av Sylvia Schwaag Serger, tagit fram en utmärkt rapport ”An Examination of the Liberal Arts” som nyligen diskuterades i rektors ledningsråd. Den ger både en bakgrund till själva konceptet och en jämförelse av hur man arbetar med Liberal Arts vid ett antal universitet i USA, Storbritannien, Asien och Europa.

I tider av omställning, där fakta och kunskap är lätt tillgängliga digitalt och dessutom i enorma mängder, när globaliseringen innebär komplexa utmaningar och när nya tillväxtområden och nystartade företag har behov av att koppla samman framväxande teknologier med traditionell kunskap för att kunna hitta nya användningsområden, är kanske den viktigaste uppgiften vi har inom högre utbildning att rusta studenterna med (allmän)bildning och god analytisk förmåga. God analytisk förmåga kräver  att du har möjlighet att koppla samman erfarenheter och kunskaper från olika områden med varandra.

Gunnar Wetterberg, historiker, författare och samhällsdebattör och ledamot i Lunds universitets styrelse, är också inne på bildning och den kraft som finns i en högre utbildning i en nyligen publicerad krönika i Expressen. ”Att inte ta vara på de högutbildade är ett stort slöseri. Den skolade och systematiska analysen gör det möjligt att komma på nya tillämpningar och använda resurserna bättre och mer effektivt”, skriver han.

Likaså är den paradox han beskriver intressant: ”Min avbrutna forskarutbildning har aldrig gett mig något jobb – men det har alltid varit historian som hjälpt mig att klara dem jag fått.”

Och Gunnar Wetterberg är inte ensam – det finns många exempel i Sverige och i världen på framgångsrika ledare – inom politik, offentlig sektor och näringsliv – som kan falla tillbaka på en klassisk bildningstradition.

Ett universitet som Lunds har alla möjligheter med sin bredd att kunna erbjuda studenter att läsa över ämnesgränser och kunna skaffa sig en bred och bildad bas innan de eventuellt går vidare och specialiserar sig.
Vi tittar nu på hur vi skulle kunna skapa ett sådant ”Liberal Arts”- program vid Lunds universitet. Det ska bli mycket intressant att se hur det utvecklar sig framöver.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.