”Va’ ska det vara bra för?”

”Va’ ska det vara bra för?” frågade min gamla mor mig när jag berättade om min forskning. Jag lyckades aldrig ge ett svar som hon var nöjd med.

Häromdagen blev jag påmind om denna fråga då jag medverkade vid ett SOLLUX-seminarium . Jag var inbjuden för att samtala om nutid och framtid för de humanistiska och teologiska fakulteterna då en person i publiken frågade mig: ”Vad har du för förväntningar på HT?”

Det är en intressant fråga – för man kan tolka in oro i frågan, i alla fall gjorde jag det –  för i frågan finns ju underförstått att jag har förväntningar som skiljer sig från de jag har på andra fakulteter. Men jag har inga sådana förväntningar på HT, de står redan starka. De behöver inte svara på ”Va ska det vara bra för?”.

Jag får en känsla av att jag som naturvetare eller de som är medicinare och teknologer inte behöver försvara vår forskning på samma sätt som, t.ex.humanister behöver göra. Ingen ifrågasätter lika ofta varför man studerar egenskaper hos ett visst protein, eller geologiska fenomen eller funderar över effektiva bränslemotorer.

Det är sorgligt att jag eller andra ska behöva uttala att humaniora är viktigt – det borde vara en självklarhet att vi alla tänker så – både inom och utanför fakulteten. De som vill veta mer om forskningen vid HT rekommenderas att läsa forskningsutvärderingen, HTRQ14 . Vid HT finns, ur ett internationellt perspektiv, alldeles tydligt en bredd av högkvalitativ verksamhet, som hela LU har all anledning att vara stolta över.

Dessa ämnen står alltså för sig själv och är inte bara en stödverksamhet till andra ämnen inom medicin, teknik och naturvetenskap såsom det ibland kan framställas som i tvärvetenskapliga sammanhang. Ämnen såsom språk, konst, musik, litteratur, historia, etnologi, filosofi, religion – är ämnen som definierar människan och mänskligheten. Det är självklara forskningsämnen vid en akademi som Lunds universitet. Det är ytterst viktiga ämnen att utbilda unga människor i.

Jag tror själv att lösningen på de stora framtidsfrågorna ligger i skärningspunkten mellan å ena sidan teknik, medicin, naturvetenskap och, å andra sidan, samhällsvetenskap, religion, humaniora. Det är först när vi kan kombinera hela kunskapskroppen i vårt breda universitet som vi kan förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Och då är alla delar lika viktiga.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.