Regeringen har aviserat frihet men gör tvärtom

Nu har regeringen släppt forskningsproppen och en del av innehållet har varit känt för oss tidigare.  Exakt hur den kommer att påverka oss är för tidigt att säga, vi kommer nu att diskutera den i bland annat ledningsrådet.
Något jag länge har tryckt på är att basanslagen ska höjas och att vi ska ha långsiktiga planer – två saker som underlättar planering för och prioritering av verksamheten. Båda dessa saker har hörsammats och vi har nu en propp som sträcker sig över tio år med höjda basanslag. Att kvoten basanslag i förhållande till övriga anslag (via andra statliga forskningsfinansiärer) inte ökar förklarade forskningsministern på ett seminarium tidigare i höstas med att vi har ”alldeles för höga myndighetskapital” inom de svenska högskolorna för att finansdepartementet skall hörsamma denna önskan.

Regeringen har aviserat att de vill värna om fri forskning men agerar istället tvärtom med den här proppen. De anger vad vi ska beforska och hur detta ska ske (framförallt genom samverkan).  Områden som pekas ut gör vi redan extra satsningar på med gemensamma medel, t.ex. klimat och samverkan. Med direktiven som anges i proppen stärker regeringen snarare tidigare signaler (jag tänker återigen på hur Högskolan Dalarna kördes över av regeringen i ett lokalt beslut) om att forskningen och utbildningen politiseras. Det verkar tyvärr vara närings- och finansdepartementen samt, enligt uppgift, en minister med starka regionala intressen från ytterligare ett annat departement som just nu styr forskningspolitiken och högskolorna och inte utbildningsdepartementet. Det finns såvitt jag vet inga uppgifter som tyder på att statlig styrning av forskningsprioriteringar har stärkt någon nations innovationsframgångar eller tillväxt.

Ytterligare en notering: Universiteten är inte bara forskning och innovation och samverkan, utan i hög grad även utbildning. Jag tycker det är märkligt att vi har en forskningspropp och en innovationspropp men ingen propp för högre utbildning. Vi behöver långsiktiga satsningar på högre utbildning i Sverige men det vi ser idag är en nedprioriterad utbildning med urholkade anslag.

Forskningsexcellens och entreprenörskap är viktiga delar för Sveriges framtid – men vi får inte glömma att det behövs nya generationer som inte bara ska bedriva forskning och entreprenörskap i framtiden utan, kanske framförallt, som kan återskapa och utveckla demokratiska värden och minska det utanförskap som präglar mycket av det som vi ser idag.

Torbjörn

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.