Som tydlig kulturbärare kan vi göra städerna levande

Kultur är avgörande för samhällsbyggandet och kultur definierar människan och mänskligheten. Jag har tidigare skrivit av vikten av kultur här i bloggen och det är riktigt roligt att vi nu har kunnat anta en strategi för kultursamverkan vid universitetet.

Universitetets kulturverksamheter är många och håller verkligt hög kvalitet. De är också utspridda på flera fakulteter som forskning och utbildningar, på UB och inom Lukom där vi har samlat våra publika kulturverksamheter.

Alla dessa områden utgör en viktig attraktionskraft för universitetet men också för städerna Lund och Malmö. Som en tydligare kulturbärare kan Lunds universitet bidra mycket till att göra städerna levande med konserter, föreställningar och utställningar.

Vi behöver dock synliggöra dessa verksamheter så att de blir mer kända inom universitetet och hos allmänheten. Här behöver vi öka samverkan mellan de olika delarna så att vi tar tillvara kulturverksamheterna på bästa sätt. Nu har vi en strategi på plats för att få våra kulturverksamheter att synas mer och hitta synergieffekter dem emellan.

Förutom att ytterligare stärka universitetets samverkan inom konst och kultur är syftet med strategin att konstnärliga kompetenser och konstnärliga och kulturinriktad kunskap ska verka tillsammans med övrig vetenskaplig kunskapsbildning. Jag tror att en sådan här korsbefruktning kan bidra till både nya arbetssätt som ny kunskap.

Strategin kommer också att följas av ett projekt under 2018 där ett antal fakulteter ska få ett konkret uppdrag att arbeta vidare med utifrån strategin. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen framöver!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Som tydlig kulturbärare kan vi göra städerna levande

Jubileumskampanjen med donatorer har utvecklat många verksamheter

Vi ser nu slutet av vårt 350-årsjubileum och Donationskampanjen har varit en del av jubileet. Kampanjen summerar nu sina tre år och det finansiella målet att få in 3 miljarder kronor i externa donationer har uppnåtts. Det är dock inte själva siffran som är viktigast i sammanhanget. Kampanjens styrka har varit att alla de insatser som görs löpande av forskare och fakulteter för att söka medel har gjorts synliga. På samma sätt har kampanjen visat de fina insatser som görs av icke vinstdrivande organisationer, företag och privatpersoner i syfte att utveckla verksamheten. Under arbetets gång har vi fått fram många nya samarbeten och kontaktytor mellan projekt som behöver pengar och donatorer som har intresse och engagemang för universitetets verksamhet.

Lunds universitet får stora statliga anslag men de täcker långt ifrån all forskning och utbildning. Den allra största andelen forskningsmedel som kommer till universitetet är externa och söks av forskare i konkurrens. Av de cirka åtta miljarder som Lunds universitet omsatte 2016 gick drygt fem miljarder till forskning. Av dessa fem miljarder kom drygt två miljarder från statsanslag och tre miljarder via extern finansiering.
Det är stora summor och ändå finns det behov av att hitta finansiering till specifika projekt. Här spelar donationer en ovärderlig roll. Med hjälp av donationer har universitetet kunnat stärka många områden: forskning, utbildning, tjänster, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader. Under kampanjen har vi fått stöd till Skissernas museum, Botaniska trädgården, Ravensbrückarkivet och Lunds universitets stipendiestiftelse, vars avkastning kommer att kunna hjälpa talangfulla studenter för lång tid framöver, för att ta några exempel.

Extern finansiering är viktig och donationer och filantropi kommer säkerligen att spela en allt viktigare roll för universitet i Sverige – internationellt har det varit praxis sedan länge. Vid Lunds universitet har vi nu byggt upp en professionell och hållbar organisation kring filantropi med många kontaktytor och samarbeten.

Stort tack alla som bidragit med insatser för att stärka och utveckla Lunds universitets verksamhet!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Jubileumskampanjen med donatorer har utvecklat många verksamheter

Forskningsbaserad kunskap behövs i samhället

I år är det valår och det märks inte minst i den rikliga rapporteringen i media med anledning av Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Säkerhetsfrågorna kommer sannolikt att bli stora i årets politiska debatt. I flera andra länder har man misstänkt att krafter försökt påverka valresultat och röstande och vi ser hur snabbt fejkade nyheter och desinformation sprids i dagens samhälle.

Som myndighet behöver givetvis även Lunds universitet se över sin säkerhet vad gäller IT och information. Men vi kan också spela en viktig roll i samhället genom att leverera forskningsbaserad kunskap till allmänheten.

Det är snart ett år sedan Lunds universitet blev medlem i The Conversation och i ledningen har vi beslutat oss för att fortsätta universitetets medlemskap. Här publicerar forskare under eget namn artiklar eller kommentarer, analyser och fördjupningar på aktuella nyheter. Detta är givetvis inte hela svaret på problemet med påverkan, desinformation och fejkade nyheter men jag tycker det är ett bra sätt att få ut forskningsbaserad kunskap till en stor internationell läsekrets.

Inför att vi nu fortsätter vårt medlemskap har vi bett de runt 40 publicister  som medverkat på The Conversation under vårt första medlemsår att komma med feedback. Det har överlag varit mycket positiv återkoppling och jag hoppas att ännu fler forskare tar tillfället i akt att skriva för TC under 2018.

Ett annat sätt att nå allmänheten med forskningsbaserad kunskap är att bjuda in och öppna upp universitetet. Det gjorde vi med besked förra året under 350-årsjubileet och tiotusentals besökare har deltagit i de öppna seminarier, vetenskapsveckor och kurser som gavs. Den 28 januari blir det avslut av jubileet med ett avstamp mot framtiden. Missa inte detta tillfälle!

Stort tack till alla som bidrar med att föra ut kunskap och forskning till allmänheten. Denna uppgift har kanske aldrig varit viktigare än nu!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Forskningsbaserad kunskap behövs i samhället

Grattis Malmö universitet och regionen

Det nyaste universitetet i Sverige, Malmö universitet, har idag middag och seminarium, med bland andra forskningsminister Helene Hellmark Knutsson som en av talarna, för att fira sin tillblivelse. Jag vill passa på att säga stort grattis till universitetsstatusen!

En del undrar vad Lunds universitet har att vinna på denna ökade konkurrens om forskningsmedel och studenter. Men jag ser mest fördelar. Ytterligare ett universitet i regionen stärker högskolesektorn i vår landsända och minskar avståndet till Stockholm.

Tillsammans med Köpenhamn har vi nu fyra universitet inom ett par mils radie samt ett antal högskolor vilket ger alla förutsättningar för samarbeten och dynamik.
Inom Lärosäten Syd behöver vi samarbeta – inte konkurrera – och det gäller inte minst för samverkansprojekt och breddad rekrytering. Våra respektive inriktningar kompletterar och stärker varandra.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Grattis Malmö universitet och regionen

Dekaner slutar – nya uppdrag väntar

Den här veckan avtackar jag flera av dekanerna som slutar sina uppdrag och ersätts med sina efterträdare efter årsskiftet. Lynn Åkesson (HT), Ann-Katrin Bäcklund (S), Olov Sterner (N), Gunilla Westergren-Thorsson (M) och Solfrid Söderlind (K) har varit stora tillgångar i rektors ledningsråd. Även om vi ibland har haft våra meningsskiljaktigheter, konstigt vore det annars, har de bidragit stort till att vi är ett universitet.

Bredden är universitetets styrka men i t.ex rektors ledningsråd blir det också tydligt att varje fakultet har sina egna förutsättningar inom utbildning, forskning och samverkan/innovation. Dessa olika verksamheter kan vara svåra att jämka samman till en helhet. Som rektor är det därför extra viktigt och uppskattat när dekanerna, som tillsammans med universitetsledningen styr och leder universitetet samt är mina närmaste rådgivare, bidrar till helheten och kan se universitetet som större än delarna.

Som tidigare själv dekan vet jag hur svår rollen kan vara. Samtidigt som man ska arbeta med universitetsgemensamma mål, strategier och visioner ska man tillgodose den egna fakultetens förväntningar och krav. Så, stort tack till alla avgående dekaner för att ni har hållit denna balansgång så väl!

Två av dekanerna kommer att fortsätta i verkligt tvärvetenskapliga sammanhang. Lynn Åkesson blir verksamhetsledare för vår nyinrättade tankesmedja LU Futura som startar till våren. Ann-Katrin Bäcklund blir ny föreståndare på Pufendorfinstitutet.

Det är också roligt att hälsa nya dekaner välkomna. Efter årsskiftet kommer ledningarna att se ut som följer vid fakulteterna:

Ekonomihögskolan: Rektor Fredrik Andersson, prorektor Kristina Eneroth
Humanistiska och teologiska fakulteterna: Dekan Johannes Persson (ny), prodekan Ann-Kristin Wallengren (ny)
Juridiska fakulteten: Dekan Mia Rönnmar, prodekan Xavier Groussot
Konstnärliga fakulteten: Dekan Anna Lyrevik (ny), prodekan Staffan Storm
Lunds tekniska högskola: Rektor Viktor Övall, prorektor Annika Mårtensson
Medicinska fakulteten: Dekan Erik Renström (ny), prodekan Kristina Åkesson (ny)
Naturvetenskapliga fakulteten: Dekan Sven Lidin (ny), prodekan Karin Hall (ny)
Samhällsvetenskapliga fakulteten: Dekan Christofer Edling (ny), prodekan Lena Eskilsson (ny)

Med detta önskar jag god jul och gott nytt år! Jag ser fram emot 2018!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Dekaner slutar – nya uppdrag väntar

Nobelfestens inramning anknöt till en stor vetenskaplig utmaning: klimatfrågan

Som vanligt var Nobelfesten, festernas fest, enastående. Talen av världens främsta forskare, hyllningen till vetenskapen och den vackra inramningen gör festen till en av årets absoluta höjdpunkter.

Temat för inramningen – vinter och is – skavde dock en aning. Även en sådan här dag då man ska fira och vara glad åt de vetenskapliga framstegen är det en stor utmaning som världen och vetenskapssamhället har framför sig: klimatfrågan.

Det fanns också ett annat bekymmer i raden av framstående forskare som hyllades. Det finns inga kvinnor bland årets pristagare. Här måste vi alla inom vetenskapssamhället bättra oss och arbeta än mer aktivt med jämställdhetsfrågan. Nobelprisen är enbart en spegling av hur forskningssamhället ser ut i stort – på universiteten och bland forskningsfinansiärerna. Vi behöver öka takten gällande denna fråga så att kvinnor kommer fram och uppmärksammas enligt förtjänst.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Nobelfestens inramning anknöt till en stor vetenskaplig utmaning: klimatfrågan

Utblickar som ger perspektiv

Jag är i Afrika, kontrasternas kontinent. Många länder här har härjats hårt av regimer och despoter, krig och konflikter, andra länder är direkt fattiga såsom Malawi. Det finns också länder med kraftig tillväxt och stora naturrikedomar såsom Botswana och Sydafrika. Alla länder har olika förutsättningar och denna mångfald blir tydlig under SANORD-konferensen här i Zimbabwe.*

Afrika har flera tusen universitet men många av dem nämns inte i rankingar. Dessutom råder det brist på doktorander. I ett land som Sydafrika med 50 miljoner invånare finns inte mer än runt 1500 doktorander.

Med de problem som följt i spåren av krig och kolonialism behövs forskningen för att bygga upp länders infrastruktur, hälsa och välstånd på ett hållbart vis (inte minst miljö). En av talarna här, Mrs. Naledi Pandor, minister för Science and Technology i Sydafrika, påpekade att det är utvecklingen inom ”science and technology” som kommer att vara avgörande för Afrikas utveckling. Detta sa hon som svar på en dansk delegats önskan att lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskap och humaniora.

Samtidigt slås man av att den akademiska friheten, som vi kämpar hårt för i den universella akademiska gemenskapen, är hotad (eller aldrig har existerat) i flera länder. Fri forskning och fritt tänkande är obekvämt och hotfullt för vissa regimer i södra Afrika. Jag har pratat med människor här i Zimbabwe som nu ser en ljusare framtid när Mugabes dynasti håller på att rämna. Äntligen kanske man kan börja tänka och tycka fritt utan att hotas av repressalier, tortyr eller fängelse. Jag hoppas att utvecklingen går åt rätt håll här. Det är kanske också här som humaniora och samhällsvetenskap skulle behöva utvecklas, eftersom demokrati och mänskliga rättigheter samt förståelsen av människors villkor och tänkande är väl så viktiga komponenter för ett hållbart och tryggt samhälle.

Resan gör mig också än mer förvissad om vikten av fritt tänkande och universitet fria från politisk styrning även hemma i Sverige. Universiteten är unika samhällsinstitutioner. Vi är måhända bångstyriga och svåra att handskas med men vi ska aldrig sitta i händerna på makten. Det är som fria tänkare universiteten kan göra som mest nytta för medborgarna.

Torbjörn

*Resan till Zimbabwe och SANORD-konferensen görs av en delegation från Lunds universitet som diskuterar samarbeten inom högre utbildning och forskning. Övriga delar av delegationen har också besökt University of Zimbabwe, träffat den svenska ambassadören, LU-vänner samt alumner och blivande studenter. SANORD-konferensen har också besökts av delegationer från andra skandinaviska lärosäten som ingår i nätverket SANORD.

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Utblickar som ger perspektiv

Kungshuset och Universitetshuset utreds vidare

Ibland händer något som ger behov att omvärdera lagda planer. Och ibland berör det planer som hunnit långt och där många goda krafter har arbetat hårt för ett utmärkt syfte.

Många av er känner till arbetet att omvandla Kungshuset till ett besökscentrum för Lunds universitet med reception, museum, universitetsshop och studieplatser. Tanken har varit att öppna det nya besökshuset 2019 och projekteringen inför ombyggnaden skulle precis sätta igång.

Samtidigt som detta arbete har pågått har Universitetshuset fått allt större problem med inomhusmiljön i form av fukt och det pågår just nu en utredning av problemen som Statens fastighet ansvarar för. Många medarbetare upplever obehag av luften. Universitetshuset behöver sannolikt evakueras för ombyggnad. I huset ryms universitetsledningen och dess kansli, planeringsavdelningen och utvecklingsavdelningen, USV-kansliet, Donatorrelationer och delar av Sektionen Kommunikation. Sammanlagt har ett 60-tal personer sin arbetsplats här.

När problemen upptäcktes började vi se på alternativa lokaler som även kan fungera på lång sikt och det tomma Kungshuset var ett av alternativen. LU Byggnad fick i uppdrag att undersöka alternativen och satte igång att räkna på arbetsplatser och skissa in dem i olika hus. Man upptäckte då en oväntad sak som ingen tänkt på innan det blev aktuellt att eventuellt behöva tömma Universitetshuset: Kungshusprojektets verksamhet skulle kanske också kunna fungera bra i Universitetshuset. Samtidigt skulle det gå att rita in ändamålsenliga arbetsplatser i Kungshuset. Vi vill nu undersöka detta närmare och har därför bestämt att tillfälligt skjuta upp projekteringen av Kungshusets ombyggnad i väntan på konsekvensanalyser och mer information.

Universitetshuset är redan idag en magnet för externa besökare. Allmänheten söker sig till huset och letar efter information om Lunds universitet och vill titta sig omkring. Universitetshuset är det vi lyfter fram i broschyrer, filmer och presentationsmaterial. Här bedrivs också betydande konferens- och representationsverksamhet samt konserter i Aulan och Pelarsalen.

Kan det gå att utveckla detta nav för officiell verksamhet ytterligare genom att tillföra Kungshusprojektets idéer kring besökscentrum med reception för besökare, shop, studieplatser, museum och utställningsytor?
Kanske har Universitetshuset förutsättningar att bli ett fantastiskt nav för utåtriktad verksamhet?

Det är dock mindre lämpat som arbetsplats åt så många personer som sitter här idag. Det är trångt och i kontorslandskapen finns inga möjligheter till samtalsrum och det saknas utrymme i huset att skapa detta. Medarbetarna samsas ofta om utrymmet med konferens- och konsertbesökare.

I LU Byggnads skisser går det att flytta många arbetsplatser till Kungshuset. Det rymmer universitetsledningen och flera administrativa funktioner som kan sitta samlade. Kontorslandskapen skulle bli mer ändamålsenliga och rymma möjligheter till samtalsrum. Universitetsledningen skulle också finnas kvar vid Universitetsplatsen, vilket kan ha såväl symboliskt som praktiskt värde.

En flytt till Kungshuset skulle även kunna skapa mer utrymme för dem som stannar kvar i Universitetshuset vilket ger bättre arbetsmiljö. Det skulle t.ex gå att inrätta samtalsrum och lokaler skilda från besöksverksamheten.

Det kommer ta lite tid att undersöka hur husen kring Universitetsplatsen sammantaget ska användas mest ändamålsenligt och vi har inte någon exakt tidsplan för detta i dagsläget. Oavsett var vi landar anser jag att vi måste använda befintliga hus och resurser på bästa sätt. Möjligheterna som uppstått ur det som från början var ett arbetsmiljöproblem är för bra för att inte utredas vidare. Dock vill jag poängtera att den enda lösning som kan bli aktuell måste vara ekonomiskt försvarbar. Och viktigast av allt: Inga permanenta arbetsplatser kommer att tillåtas om det visar sig att Universitetshuset inte kan saneras och de nuvarande problemen är borta.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Kungshuset och Universitetshuset utreds vidare

LU Holdings muskler bådar gott för nya satsningar

Det går fantastiskt bra för vår innovationsverksamhet just nu. I LU Holding, paraplyet som äger de bolag som mynnat ut från forskning vid Lunds universitet, har det i år bildats 12 nya bolag (i fjol sex). Idéflödet till universitetets kommersialiseringsprocess är större än någonsin – nära 350 idéer har kommit in bara i år.

LU Holding kommer vid årets slut att ha mångdubblat sitt resultat och visa en vinst på tiotalet miljoner kronor. Det beror på flera faktorer; två bolag har köpts upp av industrin, tre bolag har gått till börsen och ett är på väg dit.

Efter många års arbete har nu universitetets holdingbolag fått de muskler som behövs för långsiktighet och investeringskapitalet kommer att räcka till många framtida satsningar. Det är en mycket glädjande utveckling som ger ringar på vattnet i form av fler bolag som har möjlighet att se dagens ljus vilket i sig leder till ökad tillväxt i samhället. Universitetet generar såväl nya arbetstillfällen som ökad omsättning och skatteintäkter.

Vad beror bolagsframgångarna på? Flera saker har påverkat utvecklingen, både interna och externa.

Dels verkar vi gå mot en kulturförändring inom universitetet. Viss forskning, men inte all, kommer som bäst till nytta genom att kommersialiseras och detta synsätt börjar få större spridning och acceptans. Allt fler forskare och studenter vill se sina idéer omsättas som produkter och tjänster och söker hjälp på vägen. Vi har också fått ett bra stöd på plats som fokuserar på forskarnas behov och kunskaper i kommersialiseringsprocessen.

Det beror också på yttre faktorer t.ex att marknaden visar stort intresse för forskningsbaserade bolag och har kapital att köpa dem eller investera i dem. Det är lättare idag för projekt att få riskkapital.

Jag säger ofta att det är farligt om vi går mot en utveckling där utbildning och forskning ska bedrivas med utgångspunkt i att den ska göra nytta i samhället. Forskning och utbildning måste få vara fri och kunskapssökande – inte beställd. Det är dock inte detsamma som att den forskning och kunskap som genereras här ska stanna innanför universitetets väggar. Att kommersialisera forskning är ett av sätten att nå ut i samhället och göra skillnad. Och det är givetvis extra roligt att se att omvärlden är intresserade av att investera i och tror på den forskning som vi bedriver.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för LU Holdings muskler bådar gott för nya satsningar

#Metoo sätter ljus på ohållbar situation

Runt om i Sverige, i bransch efter bransch, har uppropet #metoo spridits och kvinnors många berättelser om trakasserier och sexuella trakasserier har äntligen kommit till ytan. Det råder ingen tvekan om att detta är ett utbrett samhällsproblem.

Även inom akademin finns det här problemet och här finns dessutom strukturer som möjliggör en tystnadskultur, t.ex på grund av ojämlika maktförhållanden mellan handledare och doktorand. Även jag har, under veckorna som gått, fått höra vittnesmål från mina kollegor som råkat ut för trakasserier under sina år inom akademin men, av många anledningar, inte valt att säga något eller anmäla. Det är sorgligt och vedervärdigt att höra dessa berättelser – jag är ytterst ansvarig för att arbetsmiljön är bra vid universitetet.

Vi i ledningen har diskuterat frågan i rektors ledningsråd och sinsemellan. Den här frågan måste nu prioriteras och vi måste se till att göra vad vi kan för att förebygga problemet inom akademin men också ha goda rutiner för att ta hand om anmälningar som kommer in. Inte minst behöver vi stötta och uppmuntra kollegor och studenter som bär på historier att våga berätta. Hur utbrett problemet är har vi ingen riktig bild över och mörkertalet är något vi behöver titta närmare på.

Inom akademin måste vi arbeta både kortsiktigt och långsiktigt med frågan. Nu, i kölvattnet av #metoo, har vi möjlighet att sätta fokus på frågan genom att prata om den i olika chefsgrupper. Vi har rutiner och regelverk på plats. I det förebyggande arbetet ingår chefsstöd i form av ”Hantering och utredning av trakasserier och sexuella trakasserier” med tydliga rutiner och hur de ska följas. Sektionen Personal erbjuder även workshops för att utbilda och stötta chefer och HR-personal i verksamheten i dessa frågor.

Det är dock tydligt att den här informationen måste bli mer lättillgänglig och spridas till anställda och studenter i verksamheten. En arbetsgrupp från sektionerna Personal, Student och utbildning samt Kommunikation har nu i uppdrag att göra materialet lättillgängligt och känt i organisationen, både bland personal och studenter. Gruppen får också i uppdrag att se över om stödet kan och behöver förbättras till anmälare, till exempel om det finns andra, enklare sätt än i dag att anmäla – även anonymt.

Långsiktigt måste vi förändra vår kultur och ledarskapet samt öka kunskapen om vad trakasserier är och hur de ska tas om hand. Ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling, där jag själv från och med i vår kommer att sitta som ordförande, kommer att få ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förebygga och motverka trakasserier.

Jag uppmanar alla att börja prata om frågan, med kollegor och med studenter.  Jag kommer att återkomma i frågan i olika sammanhang och berätta om hur arbetet går vidare.

Torbjörn

 

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för #Metoo sätter ljus på ohållbar situation