ERC- anslagen är ett starkt bevis på att vi bedriver toppforskning

Ikväll uppmärksammar vi och firar alla de forskare som har fått ERC-anslag genom åren. Minglet anordnas med anledning av att ERC, det europeiska forskningsrådet, firar 10 år.

ERC har totalt delat ut 11 miljarder euro under sina tio år till forskning. Av dessa har 367 miljoner euro gått till Sverige och 77 miljoner euro till Lunds universitet. Det är en fantastiskt fin utdelning som vi har fått!

Vi har dessutom sett en uppåtgående trend (de beviljade anslagen ligger på 13 procent) och inom ramen för EU-programmet Horizon 2020 som startade 2014 har Lund fått störst anslag av alla svenska lärosäten. Extra roligt är också att Lunds universitet verkligen är framgångsrikt över bredden. Hela fem fakulteter har fått dessa prestigefulla anslag och förhoppningsvis kan fler få dem i framtiden.

ERC-anslag anses över hela världen som ett tecken på excellent forskning – både för den enskilde forskaren som tilldelas dem och för värduniversiteten.

Kunskapen och erfarenheten som genereras från denna forskning är oerhört värdefull och det är viktigt att vi tar tillvara på den genom att sprida goda exempel och dela kunskap mellan fakulteter och varandra, i allt från att skriva ansökningar till karriärutveckling. Excellenta forskningsmiljöer ger dessutom ringar på vattnet för ytterligare stark forskning och bidrar till att stärka den forskningsbaserade utbildningen. På onsdag 15 mars ges möjlighet, för alla som vill, att träffa ERC-vinnare på Pufendorf och höra om deras erfarenheter.

Jag är mycket stolt över den här fina utvecklingen. Tack och grattis till alla forskare som gjort den möjlig och som bidrar till Lunds universitets excellens! Tack också till Forskningsservice som så framgångsrikt hjälpt till att lotsa universitetets forskare till framgångsrika anslag!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för ERC- anslagen är ett starkt bevis på att vi bedriver toppforskning

Internationella kvinnodagen – passar på att påminna om vårt jämställdhetsmål

Idag är det internationella kvinnodagen och vid Lunds universitet uppmärksammas det bland annat med seminariet ”Kvinnor – styrkor, möjligheter och-hot”.

Jag passar på att påminna om det mål som vi har satt att 40 procent av nyanställda professorer ska vara kvinnor år 2020 (mot 27 procent 2015). En del tolkar det som att vi ska kvotera in kvinnor, men det handlar inte om det utan det handlar om att se vilka hinder som ligger för kvinnor att göra en karriär i akademin och undanröja dem. Det handlar om att se om det finns strukturer inom akademin som gagnar män, exempelvis att män företrädesvis ser kompetens i sina manliga nätverk och i sina likar och att detta i sig ger en uppåtgående spiral för män som redan är i majoritet.

Man kan inte bara se på den formella strukturen på en arbetsplats, att räkna andelen kvinnor och män på ledande positioner och i beslutande organ, och tro att det är ett mått på jämställdhet. Man måste också se hur de informella strukturerna ser ut och var de viktiga besluten fattas och av vem samt vilka uppgifter kvinnor och män ges i de olika organen. Ges kvinnor färre prestigeuppdrag än män under karriären på grund av informella, manliga strukturer?

Arbetet att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor kan inte starta när man står inför professorsbefordran utan det ska starta långt tidigare i karriären. Vi behöver därför också se över om karriärvägarna behöver anpassas för att passa både män och kvinnor. När kvinnor och män har samma villkor under sin karriär och samma möjligheter att förverkliga sina yrkesplaner då är jag nöjd!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Internationella kvinnodagen – passar på att påminna om vårt jämställdhetsmål

Goda exemplen ska spridas

Stort tack till deltagarna i Erfaren ledare som under Rektors ledningsråd – Live! presenterade sina förslag, utifrån sina egna erfarenheter av ledarskap vid universitetet, hur man bör implementera den strategiska planen. Flera intressanta exempel presenterades på workshops och seminarier för att fånga upp diskussioner om hur man kan skruva verksamheten så att den rör sig strategiskt framåt.

En viktig punkt som de tog upp är att använda de redskap som redan finns, t.ex för styrning såsom verksamhetsplaner och resursfördelning. Man kan också tänka sig att föra in diskussionen om prioriteringar utifrån den strategiska planen i prefektkontrakten.

Att kunna följa upp hur och om universitetet rör sig och mäta förändring är givetvis också en viktig fråga. Även här föreslog deltagarna att de befintliga administrativa systemen används (än mer) för att analysera utveckling inom personal, kompetensutveckling, karriärutveckling, ekonomi, studentrörlighet.

Jag kommer också att ta med mig en annan, mycket viktig sak: att vi ska bli bättre på att uppmärksamma goda exempel och sprida dem vidare till varandra. Vid LU finns så många goda idéer, lyckade resultat, framgångar och erfarenheter som behöver lyftas upp och spridas i organisationen.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Goda exemplen ska spridas

Så skulle jag ha gjort om jag vore rektor

På torsdag den 2 mars är det dags för nästa Rektors ledningsråd – live! Då kommer jag och ledningsrådet att få reda på hur vi bör göra för att förverkliga den strategiska planen. Det är deltagarna på utbildningen ”Erfaren ledare” som kommer att presentera sina förslag på vad som bör göras och hur.

Rubriken på Rektors Ledningsråd – live är ”Så skulle jag gjort om jag vore rektor” och jag tror att det finns många fler än deltagarna på utbildningen som har idéer på hur vi ska arbeta framöver för att ta universitetet in i framtiden. Seminariet är öppet för alla anställda och studenter så passa på att komma till Palaestra kl 16-17 och diskutera med ”Erfaren ledare”-deltagarna och oss i rektors ledningsråd.
Torbjörn

 

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Så skulle jag ha gjort om jag vore rektor

Blir världen bättre?

Jag vill gärna tro att världen blir bättre och det finns flera bevis på det, t.ex att fler människor tar sig ur fattigdom och kan äta sig mätta, att välståndet ökar och vi hittar ständigt nya lösningar inom hälso- och klimatområdena. En av de allra bästa på att förklara hur det står till i världen, baserat på evidens och med fokus på utvecklingsländer, var Hans Rosling, professor vid Karolinska Institutet som dessvärre gick bort nyligen.

För akademin har det blivit än viktigare i tider då falska nyheter och desinformation sprids via nätet att nå ut med mer kunskap och mer fakta om hur det står till i världen. Att samhället, politiker och enskilda medborgare får tillgång till evidensbaserad kunskap är en ödesfråga för vår framtid och för demokratins överlevnad.

Jubileets första vetenskapsvecka som startar nästa vecka (6-12 mars) känns därför riktigt angelägen och jag ser mycket fram emot den. Temat är ”Is the World Becoming a Better Place” – blir världen bättre?

Under veckan samlas kunniga forskare från både Lund och andra delar av världen för att ge sin syn på var världen är på väg under seminarier, panelsamtal och diskussioner. Representanter från organisationer och myndigheter kommer också att vara på plats och flera olika områden belyses utifrån ekonomi, samhällsvetenskap, kultur och filosofi.

Extra intressant är givetvis att höra vad studenterna, de som ska leva i och leda vår värld framöver, har att säga om saken. Det ska jag göra under invigningen av vetenskapsveckan, söndagen den 5 mars, då studenter som delar sin på sin syn på om världen blir en bättre plats är en av invigningspunkterna.

Välkommen du också att ta del av spännande diskussioner under en fullspäckad vecka!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Blir världen bättre?

Toppforskning och samverkan kan inte styras fram

Det har kommit ett antal signaler som visar att forskning och utbildning håller på att politiseras och blir ett verktyg för, ofta, kortsiktiga politiska mål. Det senaste i raden av styrning gäller hur universiteten ska samverka. Det är oroväckande om man tror att toppforskning eller samverkan kan styras fram. Tillsammans med flera rektorskollegor har jag skrivit ett debattinlägg i SvD som ifrågasätter om styrningen av basanslagen, såsom presenteras i forskningspropositionen, överhuvudtaget ska nyttoprövas på det sätt som föreslås.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Toppforskning och samverkan kan inte styras fram

Vi startar program för e-lärande

Svensk utbildningskvalitet debatteras flitigt i medier och det är en viktig diskussion att föra. Högsta kvalitet inom utbildningen är också ett prioriterat område i den strategiska planen.
Det finns många saker som kan bidra till högsta kvalitet. Sammanflätning av utbildning och forskning är ett medel att nå dit och studenterna har varit noga med att få in skrivningen ”pedagogik, kursinnehåll och den egna lärprocessen ska rusta studenter och doktorander att möta nya utmaningar” i den strategiska planen.

Eftersom jag inte ser att vi kan räkna med större utbildningsresurser, till exempelvis fler lärartimmar från regeringens håll, åtminstone inte på kort sikt, ställer det krav på vår egen organisation, i allt från pedagogisk excellens till prioriteringar. Att arbeta mer med digitalisering är ett sätt att fortsätta hålla hög kvalitet i tider av urholkade resurser på utbildningssidan. Men digitaliseringen är givetvis inte enbart en resursfråga. Att universitetet finns i digitaliseringens framkant, både allmänt men också som redskap för pedagogisk utveckling, bidrar till attraktiviteten. Studenter förväntar sig hög digitaliseringsgrad av sitt lärosäte.

Utbildningsnämnden har nu fattat ett beslut om att avsätta 1 miljon kronor för att genomföra ett program för utveckling av e-lärande med särskilt fokus på blended learning. Dessutom avsätts ytterligare medel till pedagogiska utvecklingsprojekt inom ramen för programmet. AHU, Avdelningen för högskolepedgogisk utveckling leder programmet med tillhörande utvecklingsprojekt och kommer under våren att informera fakulteterna om satsningen som varar under 2017-2018. Programmet vänder sig till lärarlag som får utbildning i att designa blandade lärmiljöer.

Blandade lärmiljöer innebär att digitala och campusbaserade miljöer och metoder för undervisning och lärande integreras inom ramen för en kurs eller ett program.  Flipped classroom som jag har pratat om tidigare här i bloggen är ett sådant exempel. Genom Flipped classroom kan vi använda våra resurser mer effektivt och metodiskt samtidigt som vi tillgodoser studenternas behov av flexibilitet och variation i undervisningen. Detta är en viktig lednings- och kvalitetsfråga för oss framöver!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi startar program för e-lärande

Så ska vi etablera oss på Science Village Scandinavia

Innan jul antog ledningen en strategi för nyttiggörandet av MAX IV och ESS . Den handlar om hur vi på bästa sätt kan bidra till utvecklingen av dessa anläggningar och samtidigt se till att de kommer hela universitetet till godo. Anläggningarna ska ha bred användning inom forskning, utbildning och samverkan.

En viktig del i strategin är också att vi fastslår att Lunds universitet ska etablera delar av vår verksamhet på Science Village Scandinavia, SVS. SVS är det bolag som vi bildat tillsammans med Lunds kommun och Region Skåne för att utveckla marken mellan anläggningarna. Här finns alla möjligheter – och de ska vi ta – för att skapa en attraktiv miljö för vetenskap och innovationer och samarbeten med offentlig sektor och näringsliv.

I strategin fastslår vi att det inledningsvis är forskningsverksamhet inom material, nano och laser som flyttar, men på sikt kan även grundutbildning och inkubatorverksamhet för innovation bli aktuellt. SVS har stora förutsättningar att vara en testbädd för exempelvis hållbar utveckling, framtida städer och klimatlösningar.

Under 2016 har vi förutsättningslöst utrett vilka verksamheter som skulle kunna flytta till SVS och hittills har Naturvetenskapliga fakulteten, Medicinska fakulteten och LTH sammanställt behov och intresse för en framtida flytt till SVS.

Vi tar nu arbetet ett steg vidare och tar fram en handlingsplan för etableringen vid SVS. Handlingsplanen ska innehålla en vision för vår samlade etablering vid SVS och belysa utvecklingspotentialen. Dessutom ska en konsekvensanalys göras för de verksamheter som flyttas och för dem som inte flyttas. Både effekter inom utbildning, forskning och samverkan ska beaktas.

Handlingsplanen ska identifiera vilka verksamheter som bör förläggas till SVS samt eventuella organisatoriska förändringar som är motiverade. Om möjligt, bör även det samlade lokalbehovet specificeras och kvantifieras.

En arbetsgrupp har utsetts som ska ta fram handlingsplanen: dekanen på Naturvetenskapliga fakulteten, rektor för LTH, prodekanen på Medicinska fakulteten, prefekterna vid Fysiska och Kemiska institutionen, vicerektorn för forskning, LU Byggnad samt studentrepresentanter. Gruppen kan knyta till sig ytterligare kompetenser för att få en fullödig bild av berörda verksamheter och deras koppling till övrig utbildning och forskning. I slutet på året ska handlingsplanen vara klar.

Jag måste säga att det är en mycket spännande tanke att vi är med i utvecklingen av en helt ny stadsdel i Lund som är inriktad på våra kärnverksamheter.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Så ska vi etablera oss på Science Village Scandinavia

Man kan smäda vår yta men inte våra grundläggande värderingar

I natt har ett antal universitetsbyggnader blivit nerklottrade av personer som säger sig företräda en antidemokratisk, nazistisk organisation. Det är stötande och sorgligt att förintelseförnekare och antidemokratiska krafter får luft under vingarna. I det här fallet ger man sig på akademin men jag kan garantera: Inom akademin har dessa åsikter ingen som helst plats. Vi är beredda att stå upp för demokratiska och humanitära värden, för fakta och kunskap. Vi står för människors lika värde oavsett etnisk och religiös bakgrund.

Jag är mer övertygad än någonsin om att universiteten har en mycket viktig uppgift i samhället i tider då demokratin hotas och extrema åsikter och handlingar som kränker människovärdet verkar komma närmare.

Falska påståenden ska bemötas med fakta. Vi ska oförtrutet arbeta vidare som trovärdiga, faktabaserade kunskapsspridare.

Vårt viktigaste bidrag till samhället är att förmedla kunskap och förmåga till kritiskt tänkande. Vi ska ge våra studenter förståelse för människors liv och villkor och här spelar vårt internationaliseringsarbete och möten mellan människor över hela världen med olika bakgrunder mycket stor roll.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Man kan smäda vår yta men inte våra grundläggande värderingar

Eva Wiberg tackat ja som rektor på Göteborgs universitet

Stort grattis säger jag till prorektor Eva Wiberg! Efter att styrelsen på Göteborgs universitet nu har erbjudit henne jobbet som ny rektor från och med juli i år har Eva Wiberg tackat ja.

Stort grattis även till Göteborgs universitet och till högskolesektorn i stort som i Eva Wiberg får en mycket kompetent och erfaren rektor.

Det är andra gången som en prorektor Eva vid Lunds universitet får en rektorstjänst på ett av Sveriges stora universitet. Eva Åkesson gick till Uppsala för fem år sedan och nu Eva Wiberg! Det är nästan så man kan hävda att Lunds universitet nu har två campus norr om Skåne – ett i Uppsala och ett i Göteborg.

Eva Wiberg har haft en enorm betydelse för utvecklingen av universitetet, inte minst inom sina särskilda områden internationalisering och utbildning. Hon har också varit en mycket viktig person för mig och kollegorna som kom in 2015 med sin, redan då, gedigna erfarenhet av att sitta i ledningen för Lunds universitet. Nu påbörjas direkt prorektorsprocessen att ta fram Evas efterträdare.

Lycka till Eva!

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Eva Wiberg tackat ja som rektor på Göteborgs universitet