Säkerhetsrådet besöker Lund och vikten av mellanmänskliga möten blir tydligt

Lunds universitet får många intressanta besök och inte sällan vill besökarna titta på specifika forskningsområden och tala med forskare eller besöka någon av anläggningarna ESS och MAX IV. I nästa vecka är FN:s säkerhetsråd på plats i Sverige och i Lund. En av punkterna är ett besök på ESS.

Att FN:s säkerhetsråd väljer att besöka en forskningsanläggning får mig att tänka på vetenskapsdiplomati.

Vid universitet sker många utbyten mellan människor som delar ett forskningsdilemma. Dessa personliga nätverk sträcker sig över såväl ämnes- som nationsgränser. Vetenskapsdiplomati är ett utrikespolitiskt redskap, som kan användas för att initiera eller stimulera forskningsprojekt även i regioner som är politiskt infekterade men där det finns gemensamma forskningsdilemman att lösa, såsom klimat-eller energiproblem, och som kräver att forskare behöver samarbeta över gränser. Dessa gemensamma forskningssamarbeten kan sedan leda till konstruktiva relationer även på andra plan.

I dessa tider av både tilltagande globala samhällsutmaningar och ökande internationella spänningar är det gränslösa vetenskapliga samarbetet kanske viktigare än någonsin och Säkerhetsrådets besök på ESS kommer säkert att ge upphov till diskussioner om hur forskning och innovationer kan användas för att möta globala utmaningar som världen har idag.

Extra roligt är det när våra besökare stannar till för att föreläsa, det betyder mycket för universitetets kvalitet att studenter kan ta del av intressanta personers perspektiv och utblickar samt få möjlighet att diskutera. FN-ambassdör Olof Skoog, alumn från Lunds universitet, kommer i samband med Säkerhetsrådets vistelse i Skåne att besöka Utrikespolitiska föreningen, UPF och Raoul Wallenberg-institutet för en föreläsning om Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd.

Även i kväll (12 april) har vi ett mycket intressant besök: EU-kommissionär Cecilia Malmström som också hon håller föreläsning i arrangemang av UPF.  Hon kommer att prata om framtiden för den globala frihandeln.

Jag är stolt och glad över att Lunds universitet är plats som attraherar så många intressanta besök och kan bidra till spännande diskussioner och samtal mellan människor.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Säkerhetsrådet besöker Lund och vikten av mellanmänskliga möten blir tydligt

I kölvattnet av #metoo startar treårigt projekt

I kölvattnet av #metoo har många frågat sig vad som kommer att hända, både på ett arbetsgivarplan och på ett samhälleligt plan. När medias strålkastarljus delvis riktats åt ett annat håll har vi som arbetsgivare och utbildningsanordnare stått kvar med frågan: vad gör vi nu?

Sedan i höstas har vi i ledningen vänt och vridit på frågan och kommit fram till slutsatsen att vi behöver ta ett större tag kring frågan, inte minst för att reda ut den tystnadskultur som flera personer vittnat om i de olika uppropen, även i det som kom från universitets- och högskolevärlden, #akademiuppropet.

Vi sjösätter nu forskningsprojektet Tellus, ett initiativ som fakulteter (dekaner), studenter (kårerna) och fackliga organisationer varit delaktiga i och står bakom för att gå till botten med frågan om sexuella trakasserier vid Lunds universitet.
Statsvetare Bo Rothstein lyfte frågan om #metoo på DN Debatt för ett tag sedan och menade att forskarsamhället har en viktig uppgift när, det som han kallar, opinionsstormar drar fram.

Det är akademins uppgift att ta sig an ett problem eller fråga på ett evidensbaserat sätt och presentera resultat från befintlig eller ny forskning, även om resultaten går emot den bild som opinionen har. Vi ska inte bygga handlingsplaner på spekulationer eller gissningar om hur utbrett sexuella trakasserier är eller var och när och hur de förekommer.

I vårt fall, akademins, är vi både arbetsgivare och forskare. Det är därför klokt att använda vår forskarkompetens för att ta reda på hur saker ligger till, även i vår egen verksamhet. Jag är därför mycket angelägen om projektet som nu ska starta och löpa fram till 2020 i flera etapper.

Det forskningsbaserade projektet leds av Anette Agardh, professor i global hälsa, och kommer att delas upp i flera etapper. Projektgruppen rymmer kompetenser inom juridik, arbetsmiljö, psykologi och sexuell hälsa.

Ett första steg i arbetet är att lyssna på de erfarenheter som anställda och studenter vid Lunds universitet har. Hur ser situationen ut idag och hur trygg upplevs arbets- och studiemiljön? Projektet inleds med individuella intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med anställda och studenter för att förstå mer om rådande maktstrukturer, beroenderelationer, samtalsklimat och normer och upplevelser av hur sexuella trakasserier yttrar sig. Analyserna från intervjuerna och diskussionerna i fokusgrupperna kommer sedan att ligga till grund för utformningen av enkätstudier till anställda och studenter. Resultatet blir ett kunskapsunderlag med åtgärdsförslag på hur det befintliga förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier kan stärkas.

Under projektets andra del ska utvalda förebyggande åtgärder införas för att slutligen utvärderas under projektets tredje år. Målet är att detta arbete ska bidra till ökad trygghet, förtroende och tillit bland studenter, doktorander och anställda vid Lunds universitet. Alla studenter och anställda har en lagstadgad rätt till en trygg arbets- och studiemiljö som är fri från diskriminering och trakasserier. Det systematiskt förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier är och kommer fortsatt vara en viktig del i det proaktiva arbetsmiljöarbetet vid Lunds universitet.

Idag har jag och Anette Agardh publicerat en debattartikel på Aktuella Frågor i Sydsvenskan där man kan läsa mer om projektet och gå gärna in på projektbloggen www.lu.se/tellus och följ projektet där.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för I kölvattnet av #metoo startar treårigt projekt

Internationalisering både hemma och borta

Internationalisering är ett av universitetets prioriterade områden inför framtiden. Inte minst gäller det i utbildningen. Vi vill att studenter kan vistas på ett internationellt campus här hemma och att de kan åka utomlands och studera i en annan kultur, lära sig nya språk och få nya perspektiv på problem eller kunskap.

I internationaliseringsutredningens delbetänkande som just nu ligger på lärosätenas skrivbord ställer sig utredaren frågan Varför internationalisering?

¨Internationalisering och internationellt samarbete är inte ett självändamål utan är primärt metoder och verktyg för universitet och högskolor att nå ökad kvalitet och relevans i sin verksamhet, för att stärka det svenska samhällslivet i övrigt och bidra till hållbar utveckling nationellt och globalt.”

Jag tycker det är en bra sammanfattning.

Vi är bra på internationalisering på Lunds universitet, bäst i Sverige på att attrahera internationella studenter. Men det finns mycket kvar att göra om vi vill att internationalisering ska genomsyra utbildningen på hemmaplan och om vi, i en allt hårdare global konkurrens, ska kunna attrahera de bästa studenterna från andra länder framöver. Hur mycket pratas det olika språk i våra lärosalar, korridorer, studiesalar och på kaféer t.ex?

Häromdagen var universitetsledningen på fakultetsbesök på de humanistiska och teologiska fakulteterna, HT. En av de fina verksamheterna som presenterades under besöket var Café Multilingua på SOL-centrum som även passar bra att lyfta i det här blogginlägget. Det är öppet varje onsdag för studenter som är medlemmar i Studentlund och som vill öva sig på ett språk.  Jag tycker det är ett fantastiskt fint initiativ av studentkåren på HT och som lockar besökande studenter från universitetets olika fakulteter. Det fina är att du kan komma dit och öva dig själv och andra på att samtala vardagligt, på olika språk – det är bara att välja bord utifrån språket du vill prata.

Ur ett nationellt perspektiv finns också mycket kvar att göra gällande internationalisering. En sak är se hur vi på bästa sätt ska ta vara på det humankapital som kommit till Sverige som nyanlända och som skulle kunna vara en enorm resurs för vår egen internationalisering på hemmaplan. Vi har projekt på gång här vid LU och jag ska återkomma till dem framöver. Vad gäller nyanlända kan man behöva tänka pragmatiskt samtidigt som det krävs samsyn och samarbete mellan olika myndigheter för att vi inte ska tappa den kapacitet som kommit hit. Parallellt med att hitta samordning mellan myndigheter behöver vi fler initiativ i verksamheten här på Universitetet.

Vi diskuterar just nu inspel till Internationaliseringsutredningen och läs den gärna. Den ger både en bra nulägesanalys och har ett visionärt men handfast anslag – vad behöver vi göra för att kunna vara relevanta i en global värld? Och hur tar vi oss an morgondagens utmaningar i en internationell miljö?

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Internationalisering både hemma och borta

EU ska fortsätta fokusera på vår tids stora utmaningar

För snart tio år sedan, 2009, var Sverige ordförandeland i EU och en stor EU-konferens hölls här i Lund. Den mynnade ut i Lund-deklarationen 2009, The Lund Declaration,
som blev en viktig milstolpe för forskning i Europa då man enades om att ”Europe must focus on the grand challenges of our time”, Europa måste fokusera på vår tids stora utmaningar.

På måndag besöker den svenska EU-representationen Lunds universitet och det blir öppna seminarier och debatter. Dagen kommer bland annat att handla om EU:s utmaningar och framtid.

Jag skulle vilja säga att EU, i dessa oroliga tider då demokratin står inför allvarliga utmaningar och polarisering verkar öka, aldrig har spelat en viktigare roll än nu. Det är bara genom samarbete vi kan ta oss an de stora globala utmaningarna och hitta tillräcklig styrka för att stå upp för de grundläggande värderingarna som vi värnar men som inte är självklara principer i hela världen: jämlikhet och demokrati.

EU har sina problem och har varit en byråkratisk mardröm, men styrkorna är större. Vi har exemplet Kina med sin uppifrån och ner-styrning och USA som går mot att reducera staten och däremellan finns EU med sina bråkiga medlemsländer men med den gemensamma ambitionen att lyfta helheten oavsett om det gäller forskning och innovation eller utbildning för alla eller hälso-och sjukvård. För att inte tala om hållbarhet. Med ett demokratiskt valt styre har vi en framkomlig väg för att ta stegen mot framtiden.

EU är dessutom en institution som i mångt och mycket lyfter vetenskapen och alltid har värderat kunskap högt. Ett exempel är ramprogrammen som är ett gemensamhetsprojekt för att lyfta excellens. Tillsammans kan vi skydda och stå upp för akademisk frihet och Humboldtidealen som frodats i Europa under lång tid.

Ett stort orosmoln i detta är naturligtvis Brexit, där EU riskerar att förlora några av de absolut bästa akademiska institutionerna och den anglosaxiska akademiska traditionen. De anglosaxiska universiteten är ledande på forskning och utbildning men har också en oerhört god förmåga att påverka och samverka med det omgivande samhället. Vi behöver se till att Europa och Sverige fortsätter knyta band till dessa institutioner både genom studentutbyten och forskningssamverkan. Forskning och utbildning är gränsöverskridande, precis som EU:s tankar.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för EU ska fortsätta fokusera på vår tids stora utmaningar

Westling – betydde mycket för universitetets och högskolesektorns utveckling

När vi nu precis har lämnat jubileumsåret har en person som var verksam och betydde mycket för Lunds universitet under lång tid, Håkan Westling, gått bort.
Westling hade ett enormt kunnande om universitetets vetenskap och historia genom sin långa gärning som professor och rektor för Lunds universitet mellan 1983 och 1992. Han betydde även mycket för utvecklingen av högskolesektorn i Sverige, inte minst som ordförande i högskoleutredningen 1989. Högskoleutredningen kom att kallas ”Grundbulten” och lade grunden till flera av de avregleringar och förändringar som genomfördes inom högskolan under 1990-talet. Håkan Westling var professor i klinisk fysiologi och skrev flera böcker samt hade flera tunga uppdrag i den akademiska världen.

Själv har jag sett upp till honom som en person som professionaliserade rektorsrollen genom att vara aktiv och synlig i organisationen. Ett föredöme inom ledarskap.
Håkan Westling medverkade under en paneldebatt i januari i fjol i samband med jubileet ”Sex rektorer samtalar om dåtid, nutid och framtid” då även Carl-Gustaf Andrén, Boel Flodgren, Göran Bexell, Per Eriksson och jag själv deltog. Det var sista gången jag träffade honom.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Westling – betydde mycket för universitetets och högskolesektorns utveckling

Vi förstärker vår närvaro i Bryssel

Inom samverkansnoden Lärosäten Syd (Lunds universitet, Malmö universitet, Högskolan Kristianstad, Högskolan Halmstad, Blekinge tekniska högskola, SLU i Alnarp) finns runt 55 500 heltidsstudenter, 10 600 anställda och ca 14 miljarder kronor i intäkter.

Tillsammans utgör vi en betydande del av hela universitets- och högskolesektorn i Sverige.
Med studenter och medarbetare från hela världen och en bred forskningskompetens som inbegriper stora forskningsanläggningar, ett universitetssjukhus, flera innovationskluster och företagsbyar är Lärosäten Syd en viktig nod för forskning och utbildning, även internationellt.

Vi rektorer har nu kommit till en ny överenskommelse om fördjupade samarbeten. Inte minst har vi enats om att tillsammans etablera ett gemensamt EU-kontor i Bryssel som kompletterar det stöd som finns på respektive lärosäte. För den person som ska anställas vid kontoret kommer det övergripande målet vara att öka Lärosäten Syds forskningsfinansiering via EU, i första hand EU:s ramprogram för forskning och innovation. Med Brysselkontoret vill vi även stärka banden med andra samarbetspartner i Bryssel, inte minst med Danmark samt med andra svenska EU-kontor.

EU:s ramprogram är en av de tre största externa forskningsfinansiärerna för Lunds universitet. Våra forskare har varit mycket framgångsrika i att attrahera excellensanslag, såsom ERC-anslag, men svagare när det gäller samverkans- och innovationsanslag. Vi ligger fortfarande bra till, men konkurrensen ökar och vi behöver förstärka vårt strategiska EU-arbete på plats i Bryssel.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Vi förstärker vår närvaro i Bryssel

Årsredovisningen visar att helheten är större än delarna

Kanske blir det som tydligast att helheten är större än delarna just den här tiden på året, då årsredovisningen klubbas av styrelsen.

Årsredovisningen är inte bara en sammanställning över universitetets ekonomi (som är stark) och resultat i siffror och tabeller utan här presenterar varje del sin verksamhet på ett lättillgängligt sätt – och det är imponerande läsning. Läser du årsredovisningen, och det rekommenderar jag att du gör, får du oerhört fin inblick i vad som görs och produceras under ett år vid Lunds universitet. Man får också en tydlig bild över hur mångfacetterad och bred verksamheten är.

En styrelseordförande sade en gång: ”Man borde dela ut årsredovisningen till alla Lundabor, jag tror inte så många inser hur omfattande och spännande den här verksamheten är.” Och det finns en poäng i det, till och med jag som har det övergripande ansvaret och överblicken över verksamheten blir överraskad när jag ser sammanställt vad anställda och studenter åstadkommer inom forskning, utbildning, innovationer och samverkan under ett år.

Stort tack till alla som bidrar till ett riktigt framgångsrikt universitet!
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Årsredovisningen visar att helheten är större än delarna

Arbetsmiljöarbetet på G

Vi har gjort ett antal försök att få fart på arbetsmiljöarbetet genom åren. Det har varit spridda åtgärder, såsom en universitetsövergripande medarbetarenkät för ett par år sedan, men vi har sett behov av ett mer proaktivt och långsiktigt arbete samt mer uppföljning av åtgärdsplaner, policyer och mål. Jag har det yttersta ansvaret för god arbetsmiljö vid universitetet och jag kommer nu att ha ordförandeskapet i den centrala skyddskommittén.
Vi har sett att det finns oklara ansvarsförhållanden och att rektors och dekanernas roll har varit otydliga. Samtidigt tog Arbetsmiljöverket fram nya föreskrifter 2016 om organisatorisk och social arbetsmiljö som ställer höga krav på chefers kunskaper och ansvar.

Nu tycker jag att det börjar röra på sig. I höstas fick vi till stånd ett nytt kollektivavtal för samverkan inom arbetsmiljö som fokuserar mer på ett proaktivt arbetssätt. I ett projekt tar man nu fram handbok för chefer och utvecklar utbildningar, både e-utbildningar och workshops på förfrågan och projektet ska också stödja fakulteterna i att bygga upp sina lokala skyddskommittéer där dekaner ska vara ordförande.

Ibland får jag höra att organisationen får pålagor om än det ena än det andra och att det är betungande och byråkratiskt att arbeta med frågor som miljö och hållbarhet. Men vi måste ta dessa frågor på allvar och förstå att syftet med detta arbete är gott.

Hur ska annars studenter kunna ta hållbarhet och miljöfrågor på allvar om vi inte själva föregår med gott exempel? Mitt ansvar är att se till att processer och arbetssätt underlättas och att dessa frågor inte tar udden ur den kreativitet och frihet som forskare eftersträvar utan tvärtom kan bidra till att lyfta verksamheten.
Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Arbetsmiljöarbetet på G

Saab och Novo Nordisk – för att samverka inom forskning och teknik

Den senaste tiden har vi sett två betydande avtal med näringsliv och industri gå i hamn. Det ena fallet är Novo Nordisk Fonden som finansierar MicroMax, ett strålrör på MAX IV, med 34 miljoner euro. Det andra handlar om ett samverkansavtal mellan Lunds universitet och Saab kring gemensamma projekt inom utbildning och forskning. I Saabavtalet ingår också att göra kompetens, resurser och anläggningar tillgängliga för båda parter.

Akademin och näringslivet/industrin behöver arbeta nära och långsiktigt för att lösa dagens komplexa utmaningar inom teknik och samhälle. Och för att kunna dra maximal nytta av våra stora forskningsanläggningar är samfinansiering och samarbeten över gränser, nationella och internationella, av största vikt. Med Novo Nordisk Fonden som dansk finansiär kommer MicroMax att kunna stärka hela Öresundsregionen – hit flyttar kompetens och med den får vi möjlighet att arbeta med de stora forskningsfrågorna för framtiden. Det är viktigt att vi skapar dessa kompetensnoder eftersom de ger ringar på vattnet i form av nya idéer och forskningsfrågor att lösa som i sin tur kan leda till nya företag och ökad tillväxt.

Saab är en viktig partner som vi har samarbetat med länge och i flera projekt. På senare tid kan samarbetet inom Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, WASP, nämnas men det finns många fler projekt. Några fokusområden som det nya avtalet avser är elektromagnetisk fältteori, datavetenskap, energivetenskap och strukturell mekanik.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Saab och Novo Nordisk – för att samverka inom forskning och teknik

Universitetshuset blir besökscentrum

Jag har nu bestämt hur vi ska göra med verksamheterna i de två husen Universitetshuset och Kungshuset. Universitetshuset blir besökscentrum och i Kungshuset kommer ledningen med staber att flytta in.

Det har inte varit ett lätt beslut att fatta och det underlag som workshopen med intressenter resulterade i nyligen visar tydligt frågans komplexitet och att olika lösningar medför olika för- och nackdelar för besökscentrumets funktioner. För att välja ett alternativ måste till sist några funktioner prioriteras framför andra. Det som blev den avgörande faktorn är att Universitetshuset sammantaget ger bättre utvecklingsmöjligheter för det planerade besökscentrumet.

Efter workshopen står det klart att:

• Besökscentrumets infodesk och profilshop får större utrymme och bättre möjligheter att ta emot stora besöksgrupper i Universitetshuset och kan möta behovet som idag finns att vägleda besökare rätt i huset samt nå besökare på väg till arrangemang i Universitetshuset.
• Det kan skapas fler studieplatser än i Kungshuset.
• Det kan skapas utställning om Helgo Zettervalls arkitektur och byggnadens historia samt möjligheter att skapa utställningar ur universitetets konstsamlingar.
• En förstärkning av driftsbudgeten kommer att ske för att öka öppettiderna samt skapa ett löpande system för studentguider.
• Utställningen över aktuell utbildning och forskning bedöms fungera likvärdigt i båda husen.

Vi har dock sett att Universitetshuset ger sämre förutsättningar att skapa en autentisk utställning över universitetets tidiga historia. Den historiska utställningen behöver därför omarbetas från grunden och nya resurser tillföras för detta. Universitetets historia från 1880-talet och framåt kan däremot illustreras lika väl i Universitetshuset. Den historiska utställningen kommer att placeras på entréplan i södra flygeln i anslutning till infodesk/shop.

Anledningen till att vi tittade på en annan placering av besökscentrumet (som varit inplanerat i Kungshuset) är en kombination av faktorer. I samband med att man hittade fuktskador i Universitetshuset och såg att det eventuellt finns behov av att tömma lokalerna vid renovering lyftes ett önskemål om att på längre sikt ta andra lokaler i anspråk för oss sitter i Universitetshuset. Ledningen har ett önskemål om att sitta samlad och Universitetshuset är trångbott och saknar samtalsrum.

I det stora lokalpussel som började läggas i höstas tittade man på flera möjligheter runt Universitetsplatsen. Vi har stött och blött alternativen i flera möten därefter.
En av nötterna att knäcka har varit att se hur universitetsledningen och staberna skulle kunna sitta samlade. Det önskemålet skulle kunna tillgodoses såväl i Universitetshuset som i Kungshuset och de olika förslag som LU Byggnad presenterat har visat att det fungerar bra vilket som. Slutligen fälldes avgörandet av att vi bedömde att besökscentrumet sammantaget skulle ges bättre utvecklingsmöjligheter i Universitetshuset.

Klart är att både Kungshuset och Universitetshuset möter stort intresse från allmänheten och lockar besökare. Båda husen har ett stort symbolvärde för universitetet och därför behöver de göras tillgängliga för allmänheten. För att tillgodose dessa önskemål kommer Kungshuset att ha guidade turer i Carolinasalen och en mindre utställning i vestibul och Carolinasal om husets historia och de personer som verkat där. Carolinasalen kommer också att vara bokningsbar för möten, konferenser och mingel.

Tidplanen för arbetet är ännu oklar. Kungshuset måste omprojekteras vilket kan leda till förseningar. Universitetshuset ska renoveras med anledning av fuktskadorna och samtidigt anpassas för besöksverksamheten. Under renoveringen kommer Universitetshuset att tömmas. Det innebär också att projektet blir dyrare eftersom driftsbudgeten till besökscentrumet kommer att förstärkas i och med att Universitetshuset ger utrymme till fler verksamheter. Dessutom behöver studentguideverksamheten utvecklas.

När jag nu ser över för-och nackdelar ser jag dock att vi har landat i något som ger fantastiska möjligheter för att öppna upp universitetet och göra våra fina miljöer tillgängliga för än fler och för lång tid framöver. Jag har sett så mycket kreativitet och god vilja att göra något riktigt bra av våra symbolhus – inte minst med tanke på att planerna på Kungshuset tog en något abrupt kursändring i höstas.

Torbjörn

Allmänt Kommentarer inaktiverade för Universitetshuset blir besökscentrum