Lyfter frågan om utbildningsanslag till Helene Hellmark Knutsson

I morgon ser jag fram emot att välkomna forskningsminister Helene Hellmark Knutsson till Lunds universitet. Här ska hon göra studiebesök på bland annat MAX IV och Humanistlaboratoriet och jag och vicerektorerna kommer att passa på att prata förutsättningar för utbildning och forskning med henne. Det finns ett antal frågor som vår sektor behöver lyfta till regeringen, bland annat det urholkade utbildningsanslaget.

Idag publicerar Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, och jag en debattartikel i Uppsala Nya Tidning.

Vi vill göra landets politiska ledning uppmärksam på de problem som den otillräckliga pris- och löneomräkningen (produktivitetskravet) har skapat för den högre utbildningen. Enligt våra beräkningar har utbildningsanslagen till högskolesektorn under perioden 1997-2013 minskat med minst 15 miljarder kronor på grund av besparingskraven. Samtidigt har antalet utbildningsplatser ökat med drygt 100 000 eller mer än 50 procent.

Det säger sig självt att detta har gått för långt och att de svenska universiteten och högskolorna inte kan nå världsklass med dessa nedskärningar.

Min uppfattning är att riksdagen inte är medvetna om dessa förhållanden. Inställningen där är att regeringen har gjort avsevärda satsningar på ökade anslag till lärosätenas forskning. Detta är naturligtvis riktigt och visar sig bl.a. genom stora, och iögonenfallande, myndighetskapital inom flera lärosätes statliga forskningsanslag. Problemet är att vi på grund av gällande regelverk inte kan överföra medel från dessa forskningsanslag till grundutbildningen.

En ökad möjlighet för lärosätena att efter egna bedömningar kunna överföra statliga forskningsmedel till grundutbildningen skulle ge omedelbara kvalitetsförhöjande effekter på den svenska högre utbildningen.

Då skulle kontakttiden mellan studenter och lärare genast kunna öka eftersom, t.ex. jag som välavlönad professor, då skulle kunna delta i grundutbildningen utan att detta urholkade redan otillräckliga utbildningsanslag och utan att vi bröt mot god redovisningssed.

Och dessutom, det skulle på kort sikt inte kosta staten en enda krona i ett ansträngt budgetläge, och talet om högskolornas autonomi skulle få en praktisk innebörd.
Torbjörn

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.