LU:s framtida forskningsplaner formas

Att prata om sensommar och höst nu i dessa ljusa sommardagar känns kanske lite fel. Men faktum är att mycket händer efter sommaren och även på längre sikt som vi planerar för och arbetar intensivt med just nu.

Framförallt tänker jag på det enorma arbete som Forskningsnämnden med vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen i spetsen lägger ner. Nämnden som har fått en rivstart under våren har fyra stora punkter på sitt bord. 1. Ta fram en forskningsstrategi för LU 2. Arbeta fram vårt inspel till den kommande forskningspropositionen 3. Inventera behoven av nationell forskningsinfrastruktur och 4.  Bevaka eventuella förändringar av anslagsfördelningsmodellen, särskilt i förhållande till Fokus – det förslag på resursfördelning som Vetenskapsrådet (VR) utvecklat.

Alla dessa delar är tätt sammankopplade. En förutsättning för arbetet med ett underlag till den kommande forskningspropositionen (som ska lämnas till Utbildningsdepartementet i november) är en forskningsstrategi för universitetet. En forskningsstrategi innebär en väg mot viktiga mål för universitetet som kan omfatta karriärvägar, att säkra universitetets viktiga infrastrukturer, bibehålla hög kvalitet i forskning eller att lyckas rekrytera internationellt.

Under några intensiva månader genomlyser Forskningsnämnden områdena och deras forskning: Vad vill de prioritera och vilka områden behöver stärkas? Likaså pågår arbetet med att lista prioriterade infrastrukturprojekt hos oss och samköra dessa önskemål med övriga lärosäten i landet. VR finansierar inte längre lokala infrastruktursatsningar utan kräver att alla lärosäten samarbetar kring dessa frågor. Att ta fram strategiskt viktiga satsningar som flera lärosäten efterfrågar är därför en framgångsfaktor för att få anslag.

Alla fakulteter och USV inledde ett strategiskt arbete under 2014 där bl a mål för forskning och prioriteringar för varje område skulle identifieras, av en del kallat RQ 14.  Detta arbete ger ett bra underlag för att inleda arbetet med forskningsstrategin, och i materialet har områdena även konkretiserat behov som riktas mot departementet.

Strategier och måldokument är viktiga för att vi ska kunna få långsiktighet och en stabil verksamhet i såväl med- som motgångar. Vi vill inte sitta i baksätet och vänta på vad regeringen ska meddela utan tvärtom ska vi äga initiativet för hur forskning vid Lunds universitet och nationellt/internationellt ska bedrivas och utvecklas på bästa sätt.

I vår strategi och därmed inspelet till forskningsproppen vill jag trycka på de stora framtida utmaningarna som t.ex., hälsa, livsmedelsförsörjning, klimat, miljö- och hållbarhet, energi och migration.

För att uppnå excellens ska vi arbeta för bra karriärvägar, ökade basanslag, god arbetsmiljö, bland annat genom ett utvecklat ledarskap och längre budgetcykler. Flera av dessa punkter har också forskningsministern Helene Hellmark Knutsson deklarerat att man vill satsa på.

Jag har också tidigare berättat om hur viktigt det är att vi får ett ramanslag för forskning och utbildning eftersom det skulle ge oss större handlingsfrihet att fördela pengar inom universitetet och undvika de stora budgetöverskott som finns på forskningssidan och underskott som finns på utbildningssidan. Och så slutligen: mer pengar per student med så kallade ökade prislappar.

Strategierna kommer att stötas och blötas i olika organ, nu i veckan kommer inspelet till forskningspropositionen liksom resursfördelningen att diskuteras i Universitetsstyrelsen.

Torbjörn

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.