Arbetstidsavtalet har många bottnar

Jag har ofta sagt att vi ska ha en stark forskningsanknytning i utbildningen. Ett universitet ska inte vara ett forskningsinstitut med endast forskare och inga studenter. Forskande lärare, inte minst professorer, behöver finnas med i undervisningen för att ämnet och kunskapen ska vara dynamiskt och utvecklas.
Sydsvenskan uppmärksammade i helgen villkoren för lärarna som är en av våra stora och viktiga personalkategorier och problemet med att lärarna ska få ihop sin tid mellan forskning och undervisning. Detta regleras i vårt lokala arbetstidsavtal.

Diskussionen om arbetstidsavtalet har många bottnar och när vi har diskuterat det i rektors ledningsråd och på andra ställen blir det tydligt att det finns såväl för- och nackdelar med det och att det påverkar fakulteterna olika.

Vi har länge uppvaktat regeringen, och gör det alltjämt, om ökade basanslag, vilket skulle ge universiteten större möjlighet att långsiktigt planera för forskning och utbildning. Lägg därtill att vi skulle vilja få ett gemensamt anslag för forskning och utbildning (så har man det t.ex. i Danmark). Med ett anslag kan resurserna, arbetstiden, fördelas mer flexibelt mellan forskning och utbildning.

Ökade basanslag skulle t.ex ge oss större möjligheter att själva besluta om våra anställningar, inte som idag där många nyanställningar initieras via forskningsråden och där anslagen utgår från forskningsfinansiärernas önskemål. Dessa externfinansierade forskare blir ofta anställda med sitt anslag som bas och har som uppgift att forska men inte undervisa. De prövas inte som lärare vid anställningen och har heller inte samma möjlighet till befordran och meritering via undervisning som lärare och de är undantagna möjligheten att bli prefekt eller dekan. De riskerar att bli andra klassens anställda och Universitetet riskerar att gå miste om forskarnas långsiktiga engagemang för att de känner bristande stöd från universitetet.

Forskning anses ofta finare än undervisning. Detta behöver rättas till. Ett av mina personliga mål är att undervisningens status ska vara klart högre den dag mitt rektorsuppdrag är till ända.

Att utveckla karriärvägarna är prioriterat för mig och jag har all anledning att återkomma till detta framöver. I höst ska rektors ledningsråd diskutera just karriärvägar vid universitetet, detta bland annat med anledning av ”Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden” som regeringens utredare Ann Fust lade fram i mars.  Läs vårt remissvar på utredningen här.

Torbjörn

 

 

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.